Vad är en K10-bilaga och vem behöver lämna in en sådan?
Vad?
K10-blanketten är en bilaga som lämnas in tillsammans med den privata inkomstdeklarationen.
Vem?
Om du är delägare i ett fåmansbolag där du eller en närstående är eller har varit aktiv de senaste fem beskattningsåren ska du fylla i K10-bilagan i samband med din privata inkomstdeklaration. Du eller din närstående ska ha varit ”verksam i betydande omfattning”, det vill säga ha haft stor betydelse för företagets vinst – då räknas nämligen dina andelar som ett kvalificerat ägande.
Varför? K10-bilagan syftar till att avgöra om din utdelning eller vinst från fåmansbolaget ska beskattas som inkomst av kapital eller av tjänst. Detta kallas för 3:12-reglerna och hjälper dig att räkna ut gränsbeloppet – det högsta belopp du som delägare kan ta som utdelning till lägre beskattning. Upp till gränsbeloppet beskattas du endast med 20 procent. Även kapitalvinst om du sålt kvalificerade andelar beskattas med 20 % upptill gränsbeloppet. Eventuellt icke utnyttjat utdelningsutrymme får du spara till nästa år och då är K10-blanketten en bra hjälp för att ha koll på vilket utdelningsutrymme du har.
När? K10-blanketten lämnas in i samband med den privata inkomstdeklarationen för aktuellt beskattningsår.
Hur? Med hjälp av K10-blanketten får du hjälp att räkna ut dina belopp gällande utdelning och/eller kapitalvinst. Dessa belopp för du sedan över på huvudblanketten för inkomst av tjänst och kapital. Du räknar ut dina belopp genom att använda dig av huvudregeln eller förenklingsregeln, beroende på vilken uträkning som ger dig högst gränsbelopp. Generellt kan man säga att det lönar sig att använda huvudregeln om du tagit en hög lön, men där är uträkningen lite mer omfattande.
Förenklingsregeln Förenklingsregeln innebär att man tar utdelning enligt ett fastställt schablonbelopp. Hur stor del av schablonbeloppet du får tillräkna dig beror på hur stor del av bolaget du äger. Äger du hälften av andelarna så får du använda hälften av schablonbeloppet tex. Eventuellt sparat utdelningsutrymme läggs till din den av schablonbeloppet. Äger du flera bolag får du endast använda förenklingsregeln i ett av bolagen. Om du använder förenklingsregeln fyller du i sida 1 i K10-blanketten.
Huvudregeln Börja med att fylla i sida 4 av blanketten för att ta reda på om du uppfyller lönekravet för huvudregeln. Du ska äga minst fyra procent av andelarna i företaget för att kunna använda dig av denna regel, samt att det krävs att du eller en närstående har tagit ut tillräckligt mycket lön. Uppfyller du lönekravet beräknar du ditt lönebaserade utrymme utifrån företagets totala lönesumma. Det lönebaserade utrymmet är hälften av företagets och eventuella dotterbolags utbetalda bruttolöner under kalenderåret före beskattningsåret. Tänk på att exempelvis förmåner eller statliga lönebidrag inte ingår i löneunderlaget. Din andel av beloppet beror av hur stor del av bolaget du äger. Sedan fortsätter du till sidan 2 i K10-blanketten och räknar ut ditt gränsbelopp enligt huvudregeln. Här räknar man även med omkostnadsbelopp vid årets ingång samt tar med eventuellt sparat utdelningsutrymme.
Vanliga frågor om K10 och fåmansbolag
Jag har fått en K10-blankett trots att jag inte längre är delägare? Gå in på verksamt.se och ändra uppgift om delägare i fåmansbolag under Mina sidor.
Bolaget har brutet räkenskapsår – vad behöver jag tänka på? Om du använder huvudregeln ska du räkna på utbetalda bruttolöner under kalenderåret – inte räkenskapsåret.
Jag är delägare i ett fåmansbolag, men varken jag eller en närstående har varit aktiv de senaste fem åren? Då har du vad som kallas för okvalificerade andelar och om du har sålt andelar eller fått utdelning från företaget under året behöver du lämna in en K12-bilaga. Din försäljning/utdelning beskattas då med 25 procent.
Det är många utomstående som äger andelar – vad innebär det för mig? Då kan dina andelar räknas som okvalificerade, även om du haft en betydande roll i företagets vinst. Rådfråga gärna oss om denna så kallade utomståenderegel om du är osäker.
