Det finns många faktorer att ta hänsyn till när du ska välja bolagsform. De mest avgörande faktorerna är bland annat dina ekonomiska förutsättningar, vilka risker som är förknippade med verksamheten och hur många ägare bolaget ska ha. Detta för att du inte riskerar din egen privata ekonomi, som du annars gör med en enskild firma. Båda bolagsformerna fungerar dock för de flesta verksamheter, det viktiga är att ta med alla parametrar innan du tar ett avgörande beslut. Klara Consulting hjälper gärna till så att du väljer rätt bolagsform för just din verksamhet.
Ett företags livscykel är en intressant faktor när man tar beslut om bolagsform. Olika bolagsformer kan lämpa sig olika bra beroende på vilken risk man vill ta och om verksamheten är nystartad, växande eller i nedmonteringsfasen. Har du ett resultat i den enskilda firman under brytpunkten (ca 600 000 kr inkomståret 2023) är skatten och avgifterna så pass låga att det inte alltid är lönsamt att ombilda till aktiebolag.
Om du tror att resultatet i framtiden kommer att ligga över brytpunkten kan det vara fördelaktigt att starta ett aktiebolag parallellt med den enskilda firman bara för att samla gränsbelopp för lågbeskattad utdelning inför en framtida ombildning. Den skattemässiga fördelen med aktiebolag är nämligen som störst när du har inkomster över brytpunkten. Då är det fördelaktigt att ta lågbeskattad utdelning som ett komplement till löneuttaget. Läs mer om utdelning eller lön i aktiebolag i vår guide.
En stor anledning till att enskild firma blivit ett populärt val för många är tack vare enkelheten i att starta upp en enskild firma. Du ansöker om antingen FA- eller F-skatt till Skatteverket (F-skatt krävs för att kunna fakturera). Har man en inkomst från både anställning och företaget ska man ansöka om FA-skatt. I vissa fall registreras även den enskilda firman hos Bolagsverket, på så sätt blir företagsnamnet skyddat i det län där du registrerat din enskilda firman. Utan registrering hos Bolagsverket får du endast ditt för- och efternamn skyddat.
I en enskild firma kan inte företaget i sig vara juridiskt ansvarig, utan det är du som privatperson som står bakom företagets alla avtal, vinster och skulder samt eventuella tvister och legala risker. Alla intjänade pengar tillfaller dig själv, de kommer räknas som tjänsteinkomst och beskattas på samma sätt som om de kom från en anställning. Utöver detta behöver du som egenföretagare betala in skatt, moms och sociala avgifter på de pengar du tjänat in. Går du med vinst avgör du själv om du tar ut detta i lön eller investerar i företaget. Du kan inte ha någon delägare som enskild firma men däremot kan du ha flera anställda.
För enskilda näringsidkare finns regler om räntefördelning. För att skattereglerna mellan enskild närings-verksamhet och aktiebolag ska vara likvärdiga har man infört positiv räntefördelning, som till skillnad mot den negativa räntefördelningen är frivillig. Den kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten i den enskilda näringsverksamheten flyttas från beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet till beskattning i inkomstslaget kapital.
Den negativa räntefördelningen är obligatorisk och ska göras oavsett om det föreligger överskott eller underskott i verksamheten.
I en enskild firma ska ett bokslut upprättas och en årsredovisning registreras. Om omsättningen är lägre än tre miljoner kronor räcker det att göra ett förenklat bokslut. Ett förenklat årsbokslut innehåller uppgifter om företagets tillgångar, eget kapital, skulder och resultaträkning. Resultaträkningen ska innehålla de kostnader, intäkter och resultat som den enskilda firman haft för det gånga året. Det förenklade årsbokslutet ligger till grund för deklarationen. Vid en omsättning som överstiger tre miljoner kronor behöver företaget göra ett vanligt årsbokslut och behöver då anlita en revisor. Utöver de uppgifter som lämnas vid ett förenklat årsbokslut, behöver även tilläggsupplysningar som rör resultat- och balansräkningen finnas med.
Klara Consulting erbjuder tjänster för bolagsbildning som hjälper dig att komma igång, och vi är ett stöd i alla frågor du har när du startar upp och växer med ditt bolag.
Ett aktiebolag är en egen juridisk person som har rätt att teckna avtal, ha anställda och äga saker. Du är inte personligt ansvarig för ekonomin i ett aktiebolag vilket ger fördelar vid eventuella tvister om du planerar att anställa personal.
För att starta ett aktiebolag krävs minst 25 000 kronor i aktiekapital. Vill du starta aktiebolag ihop med någon annan så betalar ni en del var av aktiekapitalet. Andelen du betalar in kommer sedan motsvara din ägarandel i aktiebolaget.
Fördelen är att du kan använda aktiekapitalet till att köpa tillgångar som kommer att finnas kvar i företaget. Men kom ihåg, att när mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet är förbrukat gäller vissa regler där du som ägare riskerar att bli ansvarig och behöver likvidera bolaget.
Aktiebolag kan ses som den mest reglerade företagsformen och reglerna kan för små bolag upplevas som krångliga och överdrivna. I ett litet aktiebolag kan aktieägaren sitta ensam i styrelsen och vara den enda anställde, ändå måste bland annat bolagsstämma och styrelsemöten hållas och protokollföras.
Om du driver ett aktiebolag har du möjlighet att bestämma hur mycket lön du ska ta ut.
Du kan välja att spara pengar om bolaget behöver göra investeringar och du kan dela ut vinst till aktieägarna. Som aktieägare räknas du som anställd, tänk därför på att ta ut en marknadsmässig lön, för att säkra din sjukpenninggrundande inkomst hos Försäkringskassan.
Oavsett om du väljer att ta ut lön eller vinstutdelning från aktiebolaget, kommer valen att påverka både din beskattning och din pension. Det är därför viktigt att tänka igenom ditt upplägg och veta varför du väljer att göra det ena eller det andra – eller båda i kombination. Är du osäker på om utdelning eller lön är bäst för dig? I vår guide går vi igenom skillnaderna och väger för och nackdelar med lön eller vinstutdelning.
3:12-regeln möjliggör vinstutdelning till dig som är delägare i ett företag till en lägre skattesats. Enligt 3:12-regeln har en delägare möjlighet att ta ut en vinstutdelning eller vid försäljning av aktier i bolaget till en lägre skattesats upp till det så kallade gränsbeloppet.
Man har två alternativ för att beräkna gränsbeloppet: huvudregeln eller förenklingsregeln. Huvudregeln är mer detaljerad medan förenklingsregeln är en enklare metod att använda som baseras på ett schablonbelopp.
Behöver du hjälp med att räkna ut ditt gränsbelopp eller har du frågor om 3:12-regeln?
Aktiebolag är bokföringsskyldiga vilket innebär att alla aktiebolag, oavsett hur stor omsättningen är, varje år ska skicka in en årsredovisning till Bolagsverket. Vilken slags årsredovisning som krävs beror på om aktiebolaget räknas som ett större eller mindre bolag. Ett större företag behöver göra en redovisning enligt K3 medan företag som räknas som mindre kan göra ett förenklat årsbokslut enligt K2-reglerna.
För att räknas som ett större företag uppfyller man minst två av följande kriterier under båda de senaste två räkenskapsåren:
Aktiebolaget ska också betala bolagskatt varje år, vilket innebär att man skattar på den vinst som bolaget haft under året.
+ Du är inte juridiskt ansvarig
+ Skattefördelar i form av lågbeskattad utdelning
+ Bra om du ska anställa
– Det kostar lite mer att start och har högre krav på rapportering
+ Inte lika administrativt och enkelt att komma igång
+ Inget krav på eget kapital
– Ägaren har ett obegränsat ansvar för alla företagets förpliktelser och därmed riskerar allt vad personen privat äger och har.