Vad är en kassaflödesanalys?

Vanligast är att den perioden är densamma som räkenskapsåret men den kan också visa betalningar som skett under ett givet kvartal eller annan tidsperiod som av någon anledning är intressant att titta närmare på.

En kassaflödesanalys ska endast ta hänsyn till faktiska betalningar där förflyttning av pengar har skett och ska helt bortse från alla bokföringsmässiga poster. Det är alltså ditt företags likvida medel under en viss period som sammanställs i en kassaflödesanalys.

Vanligtvis delas kassaflödesanalysen upp i tre olika delar. Oftast är det lätt att lista ut till vilken kategori olika typer av transaktioner tillhör men se upp med att vissa transaktioner kan platsa in på flera kategorier samtidigt.

En kassaflödesanalys består av följande tre delar:

Poängen med att göra en kassaflödesanalys är för att kartlägga den förändring som sker i ditt företags likvida medel, vilket kan vara intressant både internt men också för era externa intressenter.

Internt kan en kassaflödesanalys hjälpa er att få kontroll över hur pengar rör sig i bolaget. För att till exempel kunna ta lån eller någon form av investering till bolaget kan externa personer vilja förstå ert finansiella tillstånd.

De vill se bevis på hur finansiellt starka ni är, hur lönsamma ni kommer att vara framöver och om ni har god förmåga att betala tillbaka eventuella skulder. En kassaflödesanalys kan också användas för att jämföra olika företag med varandra.

Om du driver ett mindre företag finns det inget lagstadgat krav på att du måste upprätthålla en kassaflödesanalys. För större bolag, och då särskilt aktiebolag, finns det krav på att göra en årsredovisning. Förutom att innehålla till exempel en balansräkning och resultaträkning behöver också större företag ta med en kassaflödesanalys i deras årsredovisning.

Det finns tydliga regler på vilka företag som klassas som större bolag men säkert är att alla börsnoterade bolag måste inkludera en kassaflödesanalys i deras årsredovisning.

Ditt företag klassas som ett större företag, och du måste då inkludera en kassaflödesanalys i din årsredovisning, om du uppfyller mer än ett av följande kriterier:

– Medelantalet anställda i ditt företag har under de båda senaste två räkenskapsåren varit mer än 50 personer.

– Ditt företags redovisade balansomslutning har under de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor.

– Er redovisade nettoomsättning har under de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Ett tidigare ofta använt uttryck för kassaflödesanalys är finansieringsanalys. Båda namnen syftar på samma analys av ett företags likvida tillgångar. Sedan 2014 ändrades årsredovisningslagen till att endast benämna kassaflödesanalys som just kassaflödesanalys.

Om du driver verksamhet i andra länder än Sverige kan det vara bra att veta att kassaflödesanalys på engelska heter “cash flow statement” eller “statement of cash flow”.

Det är lätt att blanda ihop företagsekonomins alla olika begrepp och termer. Ett vanligt misstag är att inte riktigt veta skillnaden mellan kassaflöde och rörelsekapital.

Med rörelsekapital menas nettobeloppet efter att ha tagit alla omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Det är alltså det samma som det kapitalbelopp ditt företag behöver ha tillgängligt för att bedriva er löpande verksamhet. Det är detta kapital som ska användas för att betala löner till anställda, skulder till leverantörer och eventuellt även inköp till lager.

Det går att använda rörelsekapitalet för att på kort sikt mäta ditt företags likviditet och finansiella välmående.