Löneuttag i fåmansbolag – att tänka på inför årsskiftet

Fåmansföretag och kvalificerade andelar

Om en delägare, eller dess närstående, i ett fåmansföretag är verksam i betydande omfattning betraktas delägarens andelar som kvalificerade. För ägare med kvalificerade andelar gäller särskilda skatteregler för utdelning och kapitalvinst, de s.k. 3:12-reglerna. Reglerna innebär i korthet att utdelning eller kapitalvinst inom ett visst gränsbelopp beskattas till 20 procent i inkomstslaget kapital. Inkomst överstigande gränsbeloppet beskattas helt eller delvis i inkomstslaget tjänst. Skatten i inkomstslaget tjänst kan uppgå till drygt 50 procent varför det kan vara en fördel att se över beräkningen av gränsbeloppet och på så sätt få en lägre beskattning.

Gränsbeloppet tillgodoräknas den som äger andelar i företaget vid årets ingång. Gränsbeloppet kan antingen beräknas enligt förenklingsregeln (”schablonregeln”) eller enligt huvudregeln som bland annat kan baseras på bolagets utbetalda löner. Om gränsbeloppet inte utnyttjas ett år, rullas det vidare till kommande år.

Gränsbelopp utifrån förenklingsregeln (”schablonregeln”)

Enligt förenklingsregeln innebär följande belopp för 2024 och 2025:

–       Gränsbelopp enligt förenklingsregeln för utdelning under 2024: 204 325 kr
–       Gränsbelopp enligt förenklingsregeln för utdelning under 2025: 209 550 kr

Det betyder att ditt företag under inkomstår 2024 kan dela ut lågbeskattad utdelning till dig som ensam ägare med upp till 204 325 kr, och för inkomstår 2025 kan lågbeskattad utdelning enligt förenklingsregeln uppgå till 209 550 kr. Delas hela gränsbeloppet ut kommer du som ensam ägare kunna få ut 163 460 kr i plånboken under 2024, och 167 640 kr under 2025.

Eftersom utdelning alltid görs på skattade pengar, det vill säga på företagets resultat efter bolagsskatt kommer det, något förenklat, krävas en vinst år 2024 på ca 265 000 kr för att du ska kunna utnyttja hela gränsbeloppet 2025 (enligt förenklingsregeln) i form av lågbeskattad utdelning.

Att tänka på:

✔️ Schablonregeln kan inte kombineras med löneunderlaget. Ägare som vill tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste använda sig av huvudregeln istället.

✔️ Gränsbasbelopp utifrån förenklingsregeln får bara användas i ett av dina bolag, i den händelse du skulle äga fler. 

✔️ Har du ett företag utan anställda är förenklingsregeln det bästa alternativet om du tar ut en lön under cirka 480 060 kronor. Tar du som ensamföretagare ut en lön på den nivån och därutöver ger huvudregeln ett högre gränsbelopp och du bör använda huvudregeln istället.

Gränsbelopp utifrån huvudregeln

Huvudregeln innebär att gränsbeloppet baseras på dels en uppräkning utifrån anskaffningsvärdet för andelarna (räntedel) och dels på bolagets lönesumma (lönebaserad del).

Enligt huvudregeln får ägaren, utifrån sin ägarandel, tillgodoräkna sig 50 procent av bolagets kontant utbetalda bruttolöner minskat med statliga bidrag förutsatt att ägaren uppfyller lönekravet – den s.k. spärrlönen.

Spärreglerna – ”spärrlönen”

För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst

6 inkomstbasbelopp plus 5% av företagets kontanta lönesumma (inklusive skattepliktiga kostnadsersättningar), eller 9,6 inkomstbasbelopp (”spärrlönetaket”)

Vid beräkningen används inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För utdelningsberäkning för beskattningsåret 2025 används alltså inkomstbasbeloppet för 2024, dvs 76 200 kr.

Att tänka på:

✔️ Ta ut lön med en viss marginal. En extra löneutbetalning till anställda eller en skattepliktig kostnadsersättning kan innebära att ditt löneuttag blir för lågt i förhållande till de totala lönerna och att det lönebaserade löneutrymmet därmed helt går förlorat.

✔️ Det är bara delägare som äger fyra procent eller mer av kapitalet i bolaget som får använda det lönebaserade utdelningsutrymmet (enligt det s.k. ”kapitalandelskravet”).

✔️ Endast kontant utbetald lön får räknas med, inte förmåner och kostnadsersättningar.

Skatteeffekt vid olika typer av uttag

Det är fullt möjligt att göra större utdelningar än det framräknade gränsbeloppet. Men den del av utdelningen som överskrider gränsbeloppet kommer beskattas som inkomst av tjänst upp till ett tak på 90 inkomstbasbelopp (ca 6,4 mkr). Med andra ord är det ur ett rent skattemässigt perspektiv oftast inte särskilt fördelaktigt att ta utdelning som överstiger gränsbeloppet.

Ytterst handlar frågan om hur jag får ut överskottet från mitt företag (lön eller utdelning är de två vanligaste sätten att ta ut överskott från ett företag ) och som tabellen nedan visar så blir det stora skillnader beroende på hur uttaget görs:

Beräkningarna bygger på en kommunalskatt på 32 procent, en bolagsskatt på 20,6 procent och arbetsgivaravgifter på 31,42 procent. Vi har inte tagit hänsyn till jobbskatteavdraget eller det förhöjda grundavdraget för pensionärer

Avslutningsvis

Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inkomstskatten och de sociala förmånerna. Löneuttaget har även betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning du kan ta ut nästa år på dina kvalificerade andelar. Ovanstående är endast en sammanfattning av reglerna och vi rekommenderar alltid en avstämning med en rådgivare som kan det komplexa regelverket då individuella förutsättningar kan göra stor skillnad i utfallet.

OBS! Innehållet i artikeln utgör inte skatterådgivning som läsaren har rätt att förlita sig på utan ska enbart ses som allmän vägledning och översiktlig beskrivning av regelverket.